Det är någon som saknas

Alesta, Alesta, vackra, ståtliga underbara Alesta. Det gick så fort, så fort. Vi hann inte med och nu finns du inte bland oss längre. Det gör ont i hjärtat.
 

Så skrev jag på Facebook under kvällen på söndagen. Lördagkväll blev våran katt Alesta märkbart dålig, kl. 10 på söndag var vi hos veterinären och sen på söndag eftermiddag var hon död. Troligtvis en eller flera proppar och det fanns egentligen ingenting vi kunde göra. Det känns tungt, vi hade gärna haft henne längre hos oss. Nu blev hon inte ens 2 år.
 
Det är märkligt hur tomt det kan kännas här hemma nu när hon är borta. Som innekatt med mycket personlighet tog hon ändå sin plats. Hade sina rutiner. Jag vänder mig om eller tittar automatiskt upp när jag gör vissa saker för jag väntar på att hon ska komma runt hörnet, eller snart hoppa upp bredvid mitt tangentbord. En av hennes liggplatser, en stol i köket, står tom. Det kommer ingen och trampar på mitt bröst när jag sover och lägger tassen mot min haka.
 
 
 
Suck.
 
Mistra å andra sidan verkar rätt obrydd än så länge. Hon gick omkring och jamade och luktade i tvättkorgen där ett lakan som Alesta låg på hos veterinären var. Men mest verkar hon ta lite mer plats nu. Hon har klättrat ett steg i hierarkin. Djur är sköna på det sättet.

Kommentarer
Postat av: Frida

Fy så trist, det är då otroligt hemskt när djuren lämnar en =(

Svar: Ja jag blev mer påverkad än vad jag kunde föreställa mig. Har inte haft husdjur förut så det var en ny upplevelse.
Sara Rönnholm

2013-02-13 @ 18:58:24
URL: http://Fairfriday.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback