Klippt var det här!

Den 2014-04-13, kl 19:40:10
Filed in Eli 18-24 mån , Vardagligt | Kommentarer: 0
 
 
Igår och idag åkte hårtrimmern fram och det långa håret föll till golvet. Andra gången i hans snart två-åriga liv som vi kapar det axellånga håret, inga problem med hårväxten i alla fall. Vi kallar det sommarkort. Till hösten och vintern kan det gärna få bli långt igen och värma lite extra runt huvudet. Sen kan han bestämma själv om han vill ha långt eller kort. Långt som mamma eller kort som pappa. Kanske mamma går crazy nån dag blir korthårig? Nä, finns nog inte på kartan. Tror jag drar en gräns vid side-cut. 

På besök hos andra

Den 2014-04-02, kl 21:26:00
Filed in Eli 18-24 mån , Vardagligt | Kommentarer: 2
 
 
 
Idag stängde förskolan redan kl 13 så jag hämtade upp Eli halv ett och vi tog bussen ner till stan och promenerade vidare till Karin och Ella. Eli käkade lite lunch och senare en riktigt mumsig kladdkaka. Mamman var inte sen att haka på den sistnämnda. Kameran fanns medtagen i väskan så jag fotade lite portätt på lilla Ella.
 
Eli lekte tittut i soffan medan jag låg med kameran på golvet. Han passade även på att prova Ellas gåstol, vilket var rätt så skoj. Mindre roligt när Ella ska krocka i honom när hon är förare i den. Haha. Mot slutet tillät Eli henne att få vara lite nära också, annars är Eli väldigt mån om sitt personliga utrymme, främst bland andra barn. 
 

Diskmästaren

Den 2014-03-22, kl 22:47:16
Filed in Eli 18-24 mån , Vardagligt | Kommentarer: 0
 
 
Tvätta bilar, fylla muggar med vatten och hälla ut, ja vatten är roligt helt enkelt. 

Tre Eli och en katt

Den 2014-03-21, kl 11:20:41
Filed in Eli 18-24 mån , Katterna | Kommentarer: 0
 

Minspel

Den 2014-03-20, kl 12:43:14
Filed in Eli 18-24 mån | Kommentarer: 1
 
Haha, underbart ansiktsuttryck! Måste du fota allt jag gör, just nu?! 
Men vadådå, det är ju äntligen ljust ute = ljusare inne = fotoläge!

Ambulans

Den 2014-02-18, kl 19:48:00
Filed in Eli 18-24 mån | Kommentarer: 2
Igår fick Eli åka ambulans för första gången på utsidan av magen. Detta efter att han haft dålig mage med diarréer sen söndag morrgon. Igårkväll efter ett par timmars sömn så vaknar han och rätt snart skriker han och är alldeles otröstlig. Vrider och drar ihop sig och har märkbart ont i magen som är alldeles spänd som en ballong och som ömmar när man tar i den.
 
Efter 30 minuters skrikande så kollar jag snabbt på 1177s hemsida och ringer därefter till samma nummer och ssk jag pratar med där och som hör Eli i bakgrunden tycker jag ska ringa efter en ambulans. Sagt och gjord, ringer och förklarar vad som är fatt med sonen och ambulans är här på under 10 minuter. Eli har fortfarande ont och nu blir det lite läskigt med två nya ansikten och ambulansfärd så han är inte det minsta nöjd. På akuten har han fortfarande inte tystnat men efter att ha fått en sån där klämma på stortån och febern kollat så får vi träffa läkare. Under samtalet går han från Mickes famn till min och helt plötsligt kommer världens största spya som landar på min arm och på golvet. Efteråt är Eli fortfarande öm över magen och ledsen. Läkaren tycker nog att vi ska stanna på Barn4 under natten för att man vill se händelseförloppet och utesluta att det är något annat än en virusinfektion, typ blindtarmen eller så.
 
När läkaren går iväg så rådgör han med en kirurg som också ska komma och titta till Eli. Under tiden vi väntar så lyckas Eli efter mycket kämpande bli av med en hel del gaser och somnar utmattad efter några minuter. När kirugen kommer tillbaka och känner på magen igen så verkar inte Eli reagera som när läkare tryckte. Så kirurgen tyckte att det nu såg bra ut och hen hade känt om det var något allvarligare. Därför fick vi fara hem. Strax efter midnatt var vi hemma. Jag var då helt färdig, från det att Eli började skrika på ett sätt som han tidigare inte gjort var jag alldeles skakis. 
 
Idag har han spytt en gång och under eftermiddagen har magen varit lite lugnare så vi hoppas att det har vänt nu. Oh så skönt att Micke var ledig igårkväll, vill inte tänka på hur det hade varit att vara alldeles ensam då.

Utvecklingssamtal

Den 2013-12-02, kl 22:46:00
Filed in Eli 18-24 mån , Vardagligt | Kommentarer: 0
Förra veckan var jag på mitt första utvecklingssamtal som inte gällde mig själv. Det kändes lite speciellt att få delta i egenskap av förälder. Eli var inte med under samtalet utan fick vara kvar på avdelningen under tiden. 
 
Fick se bilder och filminspelningar från Elis tid på förskolan. Superkul att få se honom in action! Min och Mickes bild av Eli stämnde bra överrens med pedagogernas bild av honom. Det var spännande att höra E berätta om hur Eli fungerar med de andra barnen och vad pedagogerna utmanar honom med. När jag återberättade samtalet för Micke så konstaterade han att Eli är som Micke var när han var barn. 
 
 
Ett 18-månaders förskolebarn